Väggen
Ibland finns inga gränser för hur mycket jag älskar Svt. Just nu, till exempel, visar dom SM i modellflyg. Äldsta deltagare är Birgit och Georg Thörnqvist, 84 respektive 87 år gamla. Fast egentligen var det förstås inte för modellflyget jag satte mej vid teven såhär en halvsolig sommarsöndag - det var för att få se sm-finalen i herrdubbel i squash. Jag, som tycker det kan vara svårt nog att spela singelsquash utan att krocka med varandra, har länge haft svårt att visualisera hur det kan se ut när fyra spelare trängs i ett sånt där litet rum. Men nu har jag sett det. Tack Svt för det.
Efter några dagar på Aspö, där släktkalas och fikor (med sanslöst mycket kakor, bullar och bakelser) avlöst varandra, var jag på allvar rädd för att vikten skulle gått helt åt helvete. Men 83,6 i morse får under omständigheterna vara godkänt. Och jag har faktiskt spelat två tennismatcher och sprungit två pass där nere, så lite har jag i alla fall hållit igång mellan frosserierna. Att springa ön runt innebär enligt Eniro-mätning en sträcka på 7,2 kilometer och mina tider var 36,18 och 36,02. Inte jättefort alltså, men ändå helt OK tycker jag.
Idag var jag dock ute i hemmaspåret och svettades igen. Jag satte upp ett högt tempo från början; ville se hur länge jag skulle palla. Jag måste ju börja hitta rätt inför valet av öppningsfart i Midnattsloppet - hur fort ska jag våga öppna utan att riskera att gå in i väggen? Tyvärr höll dagens tempo inte hela vägen. På femte varvet dog krafterna helt efter den lilla backen i början och jag beslöt mej för att kliva av. Resultaten blev en avverkad sträcka på 5840 meter på tiderna: 3,15 - 4,52 - 4,54 - 4,56 - 4,53 - 5,10 = 28,01.
Problemet nu är att jag inte riktigt vet jag hur jag ska lägga upp nästa pass. Ska jag gå ut i samma tempo och hoppas att det håller bättre, eller ska jag ta det lite lugnare. Vad säger ni, kära läsare?
Till sist dagens tips: Birgittabakelsen på Conditori Cecilia på Stortorget i Laholm. På väg hem från Karlskrona (i bil med hela familjen) stannande vi till och fikade och den där bakelsen kan mycket väl vara det godaste bakverk jag någonsin ätit. (Och jag har ätit många!)
