Snöpremiär!
Så var det då dags för säsongens snöpremiär! Efter att jag varit petnoga med maten sen annandagens obehagliga överraskning hade jag i morse gått ner till 82,9 - jag känner mej fortfarande rätt tung och rultig, men tänkte att jag nu i alla fall borde kunna ställa mej på skidorna utan att dom knäcks. Det kunde jag.
En slinga på 7,5 kilometer har spårats upp i Öjersjön strax utanför Göteborg och jag och servicemannen var mycket förväntansfulla. I mångt och mycket var vi nöjda även efteråt, särskilt servicemannen som - som den Vasaloppsveteran han är - visade prov på storstilad teknik och skidade ifrån mej med hästlängder.
För egen del gick det väl sådär - spåren var isiga och bakhala och det var svårt att få tekniken att kännas naturlig. Dessutom gjorde naturligtvis ryggen ont. Inte lika hopplöst ont som i Orsa för ett år sen, men ändå tillräckligt för att jag nu på allvar måste göra nåt åt den. Jag genomgick terapeutens program och stretchade dessutom noggrant ut mina skinkmuskler (som enligt såväl sevicemannen som osteopaten jag besökte förra vintern är för korta och därför bidrar till smärtan som sitter som två klumpar precis ovanför varsin del av stjärten) efter dagens åkning. Men jag känner att jag också bör uppsöka nån sorts sjukgymnast, osteopat eller naprapat nu.
Det känns ändå bra att äntligen ha kommit ut i snön och vill det sej väl ger vi oss iväg imorn igen.
En slinga på 7,5 kilometer har spårats upp i Öjersjön strax utanför Göteborg och jag och servicemannen var mycket förväntansfulla. I mångt och mycket var vi nöjda även efteråt, särskilt servicemannen som - som den Vasaloppsveteran han är - visade prov på storstilad teknik och skidade ifrån mej med hästlängder.
För egen del gick det väl sådär - spåren var isiga och bakhala och det var svårt att få tekniken att kännas naturlig. Dessutom gjorde naturligtvis ryggen ont. Inte lika hopplöst ont som i Orsa för ett år sen, men ändå tillräckligt för att jag nu på allvar måste göra nåt åt den. Jag genomgick terapeutens program och stretchade dessutom noggrant ut mina skinkmuskler (som enligt såväl sevicemannen som osteopaten jag besökte förra vintern är för korta och därför bidrar till smärtan som sitter som två klumpar precis ovanför varsin del av stjärten) efter dagens åkning. Men jag känner att jag också bör uppsöka nån sorts sjukgymnast, osteopat eller naprapat nu.
Det känns ändå bra att äntligen ha kommit ut i snön och vill det sej väl ger vi oss iväg imorn igen.
Kommentarer
Postat av: E
Härligt! Ett paket alvedon till frukost innan vasan så är saken biff!
Trackback
