mathjul

Ja, jösses. Efter nästan tre timmars tennis lyckades jag till slut gå segrande ur dagens strid. 4-6 7-5 7-6. Nyckeln var att jag redan från början insåg att min motståndare var såpass bra att det inte skulle vara nån skam att förlora mot honom; det gjorde att jag kunde spela helt avslappnat, och vara glad för varje gem jag tog hem. Det var med andra ord riktigt jävla kul att spela idag. Jag spelade mitt livs tennis! Och allra bäst spelade jag i slutet - från underläge 3-5 i tredje och framåt fick det bära eller brista och mitt allra mest aggresiva spel funkade som aldrig förr. Sedär: nu har jag väl hyllat mej själv ordentligt...

Imorn väntar final mot en liten 14-åring (ett barn!) och det kommer inte bli lätt. Han satsar stenhårt på tennis och är sjukt bra för sin ålder. Men mitt mål är förstås att han ska gå gråtande av banan...