1040!
Så har jag varit ute i det kokheta löpspåret igen. Och ni kan inte tänka er vilken glatt överraskande upptäckt jag gjorde: på en liten, liten skylt som jag aldrig lagt märke till förut stod det: "1 varv - 1040 m". 40 meter hit eller dit kan kanske tyckas obetydligt men det är ju utan tvivel så att denna nyvunna vetskap ger mina "kilometertider" en skjuts i rätt riktning. Det känns mycket bra.
På grund av värmen hade jag bestämt mej för att gå mycket lugnt till väga idag: känna mej för och inte tveka att gå några varv om det skulle börja ta emot för mycket - hellre det än att sluta eftersom jag ville komma upp i en timmes träning. Jag började i mycket lungt joggingtempo och fick outsägligt ont i ryggen redan efter typ 200 meter. Under stor smärta plågade jag mej runt första varvet långsamt, långsamt och började på allvar bekymra mej för min vidare löpsatning.
Men under nästa varv - då jag övergick till gång i ganska makligt tempo - släppte faktiskt ryggsmärtan, och jag bestämde mej för att springa på igen, vilket resulterade i ett varv under 5 minuter. Jag vilade mej sen med ytterligare en gångkilometer och började ladda för att ge allt jag hade i ett sista löpvarv: det gav tiden 4,25 och kändes då som en stor besvikelse - jag hade hoppast att jag skulle kunna springa fortare än så när det bara gällde ett enda varv och jag nästan gick för fullt; men efter 1040-upptäckten får jag väl konstatera att det är ganska bra ändå.
Sen blev det mer vilogång innan jag bestämde mej för att se hur fort jag kunde klara ett varv i mitt snabbaste gångtempo. 6,39 blev svaret. Svårt förstås att uppskatta värdet av den tiden, men nu finns den i alla fall. Avslutningsvis vandrade jag lugnt runt ett sista varv för att komma upp i 9km och över en timmes träning. Tiderna: 4,37 (800) - 5,56 - 8,10 - 4,51 - 7,51 - 4,25 - 8,59 - 6,39 - 12,16 (1,2) = 1,03,46.
Imorn kommer H hit ändå från Piteå. Vi ska dricka öl på min balkong. Sen ska vi åka till Arvika och gå på festival. Herregud. Allt jag byggt upp kommer att raseras.
På grund av värmen hade jag bestämt mej för att gå mycket lugnt till väga idag: känna mej för och inte tveka att gå några varv om det skulle börja ta emot för mycket - hellre det än att sluta eftersom jag ville komma upp i en timmes träning. Jag började i mycket lungt joggingtempo och fick outsägligt ont i ryggen redan efter typ 200 meter. Under stor smärta plågade jag mej runt första varvet långsamt, långsamt och började på allvar bekymra mej för min vidare löpsatning.
Men under nästa varv - då jag övergick till gång i ganska makligt tempo - släppte faktiskt ryggsmärtan, och jag bestämde mej för att springa på igen, vilket resulterade i ett varv under 5 minuter. Jag vilade mej sen med ytterligare en gångkilometer och började ladda för att ge allt jag hade i ett sista löpvarv: det gav tiden 4,25 och kändes då som en stor besvikelse - jag hade hoppast att jag skulle kunna springa fortare än så när det bara gällde ett enda varv och jag nästan gick för fullt; men efter 1040-upptäckten får jag väl konstatera att det är ganska bra ändå.
Sen blev det mer vilogång innan jag bestämde mej för att se hur fort jag kunde klara ett varv i mitt snabbaste gångtempo. 6,39 blev svaret. Svårt förstås att uppskatta värdet av den tiden, men nu finns den i alla fall. Avslutningsvis vandrade jag lugnt runt ett sista varv för att komma upp i 9km och över en timmes träning. Tiderna: 4,37 (800) - 5,56 - 8,10 - 4,51 - 7,51 - 4,25 - 8,59 - 6,39 - 12,16 (1,2) = 1,03,46.
Imorn kommer H hit ändå från Piteå. Vi ska dricka öl på min balkong. Sen ska vi åka till Arvika och gå på festival. Herregud. Allt jag byggt upp kommer att raseras.
Kommentarer
Trackback
